Här nedan följer återberättelser från besökta Världsarv, mindre bakhåll samt lite allmänt om fantastisk flora och fauna. Säkert kommer det även bilder på knasiga djur och en och annan underskön strand. Kanske får ni se oss i dykarutrustning, och kanske kommer ni även få se oss byta en elak punktering mitt ute i öknen. Utöver allt detta kommer vi även här väldigt exklusivt förtälla hur vi egentligen mår och hur det egentligen går på vår resa: Den sanna historien. Här kommer den.
Melbourne ar i sanning fantastiskt! Vi bor i ett hus hos Josefins kompis Sylvana som dessutom har visat oss de basta platserna att ga runt att se streetart, fika, shoppa och ga ut. Igar fick dessutom aran att fa folja med pa en zombiewalk genom staden. Mycket roligt och det var helt galet mycket folk och det var otroligt manga som hade gjort riktigt bra zombiekostymer.
Sylvana och Josefin som levande.
Sylvana och Josefin som levande doda.
Han ar ju for go. Syns ju tydligt.
Sylvana bor bland annat med Sarah(som inte ar med pa denna bilden dock) och hennes vanner kom forbi och fixade till sig en smula innan det var dags for arets zombiewalk.
En helt vanlig polisstation med tillhorande fangelse.
DET KOMMER MERA SNART!!!(det finns som sagt inte riktigt tid annu for att halla pa med blogg men snart kommer det sa jakla mycket bilder!)
Redan pa taget nar vi narmade oss staden Melbourne smog sig kanslan av att vara med om nagot stort pa. En pirrande kansla i magen. Antligen graffitikladda vaggar, hoga byggnader, folk somvar kladda annorlunda och sa gick vi av taget. Gick langs med gator prydda av rejala trad, kantades av rejala hus, nytt blandat med gammalt. En avslappnad kansla, en kansla av att HAR har skulle man nog kunna kanna sig hemma pa riktigt. Lite som att komma till Berlin. Sedan tog vi sparvagnen till ett stop en bit utanfor centrum, gick runt och letade et slag och sedan horde josefin ett skratt hon sa val kande igen. Dar inne var hennes kamrat. Sa det var bara att storma in i huset ifraga, och dar vankades det mat och ol, och en madrass pa golvet.
NU har vi precis kakat frukost och skall ga ut och kanna pa staden. Manga langa samtal om varlden och allt vi har sett och gjort under den senaste tiden. Sylvana ar utbytesstudent och har varit har nastan ett ar och har aven hon rest runt i asien liksom vi. Manga fragor om australien hann stallas och diskuteras och vad det kanns skont att vara inne i ett hus, ett hem igen. Radion star pa och spelar alternativa hits fran landet ifraga och disken ar gjord. Nu skall vi ga ut och uppleva. Tjohoooo!
Idag har vi varit pa nationalmuseumet i Adeleide och lart oss mera om urtiden, mumier, djuren, mineralerna samt fossiler.
Henrik har beslutat sig for att kora pa den har stilen istallet.
Josefin har funnit ut att haggen blommar for fullt, och luktat pa denna.
Och sa har vi atit pannkakor med extra mycket smor och maplesyrup pa restaurangen med mest white-trash-poang i denna staden. Australien ar det nya amerika.
Imorgon: Melbourne. (bara 12-13 timmars bussresa. Vi ar hardcore-resenarer vid detta laget. Trasmaken ar var van och handbagaget vart det ar alltid fardigtpackat.)
Efter ett harligt uppvaknande i ett rum med en 12 andra manniskor sa traskade vi ut pa staden. Kollade runt efter bra bilpriser och valde sedan fardmedlet buss. Sa pa torsdag morgon satter vi oss aterigen pa en buss for att dar fardas flera timmar i kommunal anda. Det var det billigaste alternativet och Josefin vill traffa sin tyska van Sylvana innan hon far landet hon med.
Alltsa aker vi vidare i all hast ratt snart, for att ha en harligt weekend snyltgastande pa en vans logi, och nar vi val gjort staden Melbourne sa ar nu planen att darifran hyra en bil och aka runt lite pa Great Ocean Road och dess omnejd strax darpa. Mer som en utflykt fran Melbourne. (det visade sig vara dyra omkostnader for att hyra bil i en stad och lamna tillbaka den i en annan. Plus att vi harmed tjanar en massa pengar pa att inte ha bil nar vi haller oss i en stad som anda har andra billigare fardmedel att bjuda pa.) Naval. Nar allt detta praktiska var planerat och klart svangde vi runt pa staden. Till att borja med passade vi pa att titta forbi pa Adeleides Festival centre och dess omgivning som bland annat inneholl svarta svanar.
Sedan traskade vi vidare upp till gamla staden dar vi horde att det skulle finnas ena riktigt vackra gamla engelska kvarter. Och som de radade upp sig, 1800-tals husen i basta lyxanda med obligatoriskt valdoftande rosbuskar darom.
Det ar nog har de rika bor.
Som en riktig kamelont smalter han in i det pastellfargade grannskapet.
I ovrigt ar det en stad, med galna fanatiska manniskor uppblandat med en och annan vanlig vettig.
Efter en herrans massa bussakande var det antligen hog tid att komma fram till nationalparken dar Uluru och Kata Tjuta ligger. Vi hade lagt ca 25 mil fran vart tjusiga och stamningsfulla okenmotel:..
...ut till Kata Tjuta som var dagen forsta anhalt. Det var ju da en otroligt gammal kulle vi fick skada i all sin prakt och praktfull det var den sannerligen. Kata Tjuta betyder "manga huvuden" pa aboriginalsprak dock vet vi inte vilket.
Och sa har overvaldigad var Josefin nar hon befann sig mitt i dess roda bulliga famn:
Och sa har Stark ar Henrik.
Har ar vi ute och promenerar langs med en annan bergsvagg, namligen Uluru:
Rocking around..heeeh the rock..
Vi blev serverade Champagne och en akta australiensk barbeque i vantan pa att solen skulle ga ned och farga stenen rod. Det var manga som var dar. Tyvarr var det molnigt och den fantastiska ljusshowen uteblev. Men det var kul andan.
Sedan akte vi vidare rakt over den varma kontinenten anda ned till den kyliga staden Adeleide, detta med taget the Ghan:
Och nu ar vi da framme i Adeleide:
Vi har nu hamtat ut vart bagage och checkat in i ett stokigt dormrum med sangar langtifran varandra. Malet nu ar att hitta en bil sa att vi kan fortsatta var resa i var takt och samt sjalvklart i narheten av varandra.
Nu jaklans har vi bestigit Kings Canyon, Gatt mellan Kata Tjutas valdiga hojder samt spatserat runt kring varldens storsta sandsten. Bilder kommer nog trilla in har lite allteftersom de narmsta dagarna. Men vi far ju borja nagonstans, och for att suga lite pa karamellen sa blir det Kings Canyon, vilket var det forsta vi gjorde pa var tur, som far holjas i ljuset innan vi tar tag i sjalva varldsarvet vi alla vantar pa att fa reda pa mer om. Men allra allra forst skall ni fa en glimt av oknen. Och som ni ser, sa ar det inte det man forvantar sig precis.Nar vi fragade var guide sa berattade han att det ju egentligen var mer av en "semioknen", detta eftersom de fatt sa mycket regn de tva senaste aren.
Och har far ni se en karta hur de olika momenten sitter ihop innan vi biter tag i Kings canyon.
Det vi borjar sa smatt med har, innan pengarna i datorn tar slut har, ligger da i den rosa cirklen langst upp till vanster pa kartan. (alice springs ar den rosa cirklen langst upp till hoger pa kartan. Kings Canyon , ar da alltsa en helt vanligt Canyon utan nagra varldsrekord. Men valdigt fin och lugn sadan.
Har ar vi pa vag upp for den forsta hojjden, med var alldeles lagom stora grupp bestaende av endast tva andra samt en kunnig guide.
Var tvungen att fraga om var guide nagonsin hade varit jultomte, och jorra, han brukade vara det varenda jul. Mycket passande.
Rolig fagel med tuppkam. Var helt oradd for manniskor och sjong en konstig dov sang. Parningssignal kanske?
Uppe langs med kanterna kunde det se ut sa har.
Mohaha, ha ha haaa..
Josefin tar sig en fragestund med herr Jultomte.
Och sitter farligt nara kanten. Ooooohhh...
Kamerorna vara gar bokstavligen varma.
Det finns gott om sma odlor har uppe pa Kings Canyon. Vinn ett vykort genaom att lista ut vad detta ar for en filur.
Har kommer en fantastisk film pa detta amne:
och en till! Tjohoo!
Vi hade ett spackat schema och var ute pa stan och kollade aven pa detta stallet: Alice Springs Reptilcenter. Vi ville vara ordentligt igang innan vi akte bussen ut till Kings Kanyon och Uluru.
