Nu har vi varit ute pa vagarna och kort. Vi borjar med en dokumentation over de fyra natterna vi har haft for att avdramatisera det harligt lyxiga intrycket man mahanda far nar man har "Great Ocean Road" namnas. Fyra natter, fyra lager:
Det forsta, pa Ventnor Camping pa Phillip Island.
Den andra, pa Juc Jucs camping utanfor Torquay.
Den tredje, pa en caravanpark i Port Cambell.
Och den sista, utanfor Weeribee.
Taltet ar vi evigt tacksamma for och fick vi lana tillsammans med ett liggunderlag och en campingfilt av var snalla beskyddare Sylvana! (En fanfar pa det!)
Vi borjade med att ta av fel pa motorvagen ut fran Melbourne, och gled darav med strommen ned till Phillip Island.(..ett aventyr vi egentligen hade tank att sluta med, men har galler det att vara flexibel.) Nar man narmade sig on sa bredde landskapet ut sig nagorlunda tjusigt och ar vart ett par applader, men pa det hela taget ar nog denna on mindre intressant rent naturmassigt an vad vi sedan upplevde.
Vad man gor pa Phillip island handlar mest om djur, djur och djur. Allt ute i det fria, fast med intraden till olika naturparker.
Vi borjade med koalorna. Nu skulle vi sakra vart mote med dessa lurviga sota varelser. (sedan sag vi dem mycket riktigt ute i det fria lite overallt i vilket fall som, men men..) Forst kommer har en film fran vart allra forsta mote med en ratt publiktrott herre:
For att upptacka koalor lite pa hall sa galler det att man tittar uppat tradtopparna och letar efter en oregelbunden utbuktning:
Och det kan mycket val vara en liten koala som sitter dar och vilar sig. De vilar ju sig (sparar energi) den mesta tiden av dygnet sa de kan upplevas ratt sloa vid en forsta anblick.
Och ja, de har klamydia! (kanske har ni hort detta namnas tidigare?) Fragan om hur och varfor det har vi annu ej fatt ett riktigt korrekt svar pa. Men det ar val samma som med manniskorna kanhanda.
Sa har manga blad bor en koala hinna fa i sig vareviga dag:
De ar verkligen ruskigt sota.
Ovriga harliga djur ar ju da denna overkligt stora myra som vi mycket riktigt motte ute i skogen likaval:
Och sa wallabies forstas. Denna hette visst black-wallabie:
Och sa var det en massa haftiga fargglada faglar med, men de behover vi inte nodvandigtvis ga in pa i detalj har. Vad mera, jo de har ju sjalvklart strander pa en O saklart: (Men det var for kallt for att badaaaa...)
Forsta maltiden pa Bass kusten. (visade sig sedan att den forsta natten var den lyxigaste. Denna blandning kunde vi namligen varma samt ata pa fat, senare ingick ej dessa lyxiga fornodenheter. Vad lar ni er av detta ungdomar? Jo ha alltid med er ett hushalls-kit, innehallande ivartfall tallrik och bestick, nar ni campar i Australien)
Sedan utforde vi en mycket klassisk turistgrej namligen vi gick pa nagot som kallas for Pingvin-paraden
Dar fick man ej fota med anledning av pingvinernas basta, men innan vi gick ut och tittade pa det hela sa kunde man plata deras icensattning av handelsen vi skulle fa ta del av:
Vad som hande var alltsa att vi + tusen andra turister, fick ga ut och satta oss pa en laktare riktad mot havet (skojjar inte!), och darefter sakta vanta pa solnedgangen. Forakten bestod av fiskmasar som ville fa mat av oss, och tyvarr var det ju sjalvklart nagra som borjade mata dem, och sedan var hela hopen uppretad och ville ha mera. Dar stog de och vantade och dar satt vi och vantade. Till slut kom pingvinerna, i gang, upp ur vattnet (de hade varit ute och fiskat i sig mat langt ute till havs), och forsokte korsa stranden pa vag upp mot sina bon. Det var just detta vi betalade for att titta pa. Ratt mystisk upplevelse, men visst var de helt fantastiskt sota likaval. Pa vagen darifran sedan sa fick vi se riktigt manga pa nara hall, guppandes fram och tillbaka och tillsynes ratt oberorda av var narvaro. (?)
Na, det var en riktigt haftig upplevelse och samtidigt en riktigt konstig.
Sedan var det dags for somn och nya tag for dagen darpa.
Sedan bar det av uppat till halvon Mornington Peninsula. Men det fortsatter vi om alldeles strax, for nu maste vi ga fran detta internetcafe..och DAR nu var man pa ett annat.
Kor gor man ju da i Australien pa vanster sida om vagen och saledes sitter man ju aven pa denna sida. Vidare sa har fotterna samma uppgifter varav handerna maste byta. Kan ju beratta att det inte var endast en gang som jag satte pa vindrutetorkarna istallet for blinkerserna.
Mornington Peninsula handlar om vingardar, osttillverkning, olbryggerier samt antikviteter. Overlag tyckte vi aven att naturen var mer sevard an pa on vi besokte dagen innan likaval. Vadret var battre och alla var gladare.
Speciellt roligt var det i Tyabb, dar man kunde ga runt och titta pa valorganiserade antikviteter hela dagen om man sa ville.
Vad skadar mitt norra oga. En kristallskal fran Orrefors.
Man kunde ta sig en kaffe i eller utanfor en gammal tagvagn. Fast det gjorde vi ej.
De hade avdelningar som fokuserade pa speciella stiler, tider eller hobbies. Helt makalost bra.
Fran den lilla staden Sorrento kan man sedan aka farja over till Queenscliff pa fastlandet for endast 63 Dollars. Detta pris hade man kunnat fundera over en stund mojligtvis om det inte var sa att de faktiskt stannade och backade baten for varan skull. Med sadan service ar det bara att svalja och betala..
Det blaste en aning uppe pa dack. Tyvarr sag vi ej nagra delfiner fran baten (det ryktas om att man skall kunna se dem har) , men val stora haftiga maneter.
I Queenscliff hande inte sa mycket (jo, de hade ett stort hoppland, men det verkade bara vara till for barn..buahhh) sa vi drog en svang till Geelongs botaniska istallet. Den skall vara en riktig parla enligt broschyrerna vi tagit om trakten ifraga. Framst stannade vi har for att Josefin antligen ville se ormbunkar stora som trad. Och voilaaa!
Sa coolt att kunna sta under grenarna och blicka uppat i dess "krona".(botanisnusk)
Ovriga handelser i parken var att Henrik traffade en van dam.
Och sa blev Josefin tantglad av alla de fina pelargonerna.
Bara snyggt.
Senare sov vi ju da utanfor Torquay, vilket ar en gammal kand surfstad fran 60talet, sa vi smog sjalvklart ut till havet och kollade in vagarna. (samt byn)
Nar det ar morkt pa landet blir allting en aning surrealistiskt nar det bara kommer till an sa lite ljus.
Pa morgonkvisten drog vi till Bells Beach for att se om det stamde att det alltid, varje dag, vilken tid pa dygnet som helst, var surfare dar, och Jorra det var det ju sjalvklart, och fler var pa vag ned. En riktig shuttletrafik med halvnakna spanniga surfarkillar som sprang nerat vattnet med sina brader i stadigt grepp i ena armen, och ett halsosamt storslaget leende dartill. Prickarna i vattnet ar da surfare - Pa hall, misstankt lika salar i sina svarta vatdrakter.
Sedermera fortsatte vi var resa, och nu hade aven vagen bytt namn till GREAT OCEAN ROAD. Bara en sadan sak. Vad ar da sa storslaget? tja, sant har exempelvis. Vagen gar mestadels i nara samband med havet, vilket ju sjalvklart bjuder pa manga vackra spektakulara vyer. (och tusen miljarder vagskyltar pga av alla skarpa kurvor osv)
Huvudmomentet ar ju dock de olika raukarna man kan hitta langs med kusten och da framst de tolv apostlarna.. Och nu forst en film om detta, sedan bilder:
.samt London Bridge..
Men sen fanns det ju tusen andra lite har och var som var minst lika fina de...
Inte for inte sa kallas kusten aven for "shipwreck coast". Vi gick pa en liten utstallning och larde oss mer om detta.
Att vara pa roadtrip var roligt, men det var minst lika roligt att aka in mot Melbourne och veta att man nu strax var i storstaden igen. Tyvarr vi dock nara att aka pa en dyr nota for en liten repa vi ej hade gjort pa bilen. Denna chock sitter kvar an. Hela 24 000 riksdaler hade den lilla avgiften legat pa!!!! Men vi kom undan med att vanta pa chefen i timmarna tre, slitandes vart har av oro och var packning utspritt kring oss i det tranga garaget, och tillslut..kom han som bestamde och da kom vi undan med att skriva pa en massa papper "bara"..dar vi erkande att det var vart fel fast det ej var det. Jag vill ha de tre timmarna av mitt liv tillbaka insvept i bomull och guldglans. Bra vi klarade det dock.
Här nedan följer återberättelser från besökta Världsarv, mindre bakhåll samt lite allmänt om fantastisk flora och fauna. Säkert kommer det även bilder på knasiga djur och en och annan underskön strand. Kanske får ni se oss i dykarutrustning, och kanske kommer ni även få se oss byta en elak punktering mitt ute i öknen. Utöver allt detta kommer vi även här väldigt exklusivt förtälla hur vi egentligen mår och hur det egentligen går på vår resa: Den sanna historien. Här kommer den.
måndag 7 november 2011
Fyra natter i talt senare.
Etiketter:
great ocean road,
kangrusar,
koalor,
mornington peninsula,
phillip island,
pingviner,
roadtrip
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Härliga bilder som vanligt. Man önskar att vi vore med. Var det kul att tälta? Akta er för biluthyrare!!! I Sverige grått och åter grått väder. Helgen som gick var det Alla Helgona helgen. Kul att höra ifrån er igen. Kram från
SvaraRaderaBritt på Kålgården, Staffan hälsa, även Doris och Elsa.