Resten av bilutflykten presenteras har.

Nar vi vaknat upp stela och fina i vart talt begav vi oss till en utkiksplats i Noosa, for att har fa lite perspektiv pa var vi tillbringat natten ifraga.

Sedan drog vi till Noosa nationalpark och gick en alldeles for lang promenad i det starka solskenet. Men fint var det, aven om vi tog ut oss lite for mycket, krassliga som vi var. Har ser ni en smula hurtighet vid promenadens start.

Vattnet var mycket turkost och bildskont, och sa dolde det sig en hel del i dess gommor...till exempel vad tror ni da?

Jo delfiner sa klart.

Och sa fanns det ju en hel mangd faglar som vanligt saklart med. Har har vi dag 2:s absoluta favorit. En australiensk bush-turkey.

Spannande frukt.

Har kan man jogga med bade rullator samt barnvagn. Och SOM det joggades ska ni veta. Noosa har framst en mycket aktiv, lite aldre befolkning.

Efter ett slags vandrande langs med vatten hamnade vi pa en mycket lang led in i skogen. Dar hittade vi bland annat cousin it.

Naturen ar duktig pa att skapa Snygga monster i sig sjalv.

Vi ar fortfarande lite imponerade av denna vyn, aven om det liksom har upplevts ett par ganger nu vid dettta laget. Och inget slar traden vid angkor i kambodja, inget.

Ringaren fran NotreDame tar sig en liten promenad ute i det grona.

Nog om Nationalparken i Noosa och over till hur ett bagageutrymme i en hyrbil kan se ut, om den rymmer tva personers packning for en hel host samt mat och andra inhandlade fornodenheter.

For att aterskapa denna harliga bild fran The big pineapple utanfor Nambour, tagen ar 2007 da josefins goda kamrat kajsa bodde i Australien, sa begav vi oss oxa dit. Har har vi da det inspirerande orginalet:

Och sedan piratkopian fyra ar senare.

Det ar ratt harligt med Aussie-kitsch. Vi har aven sett en JATTEstor gitarr, en GIGANTISK olflaska, OCH mangder av STORA tomtar vid detta laget.

Efter denna harliga upplevelse sa bar det av upp mot the Glass House Mountains. Har tar vi en kaffe pa vagen mellan montville och meleny, vilken man absolut skulle kora eftersom den skulle vara den finaste i hela queensland, enligt var guidebok. Och visst, det var fint. (men inte lika fint som vid lamingtons nationalpark, men det kommer vi till senare). Bakom Henrik skymtar de evigt forekommande lila jackarandatraden. De kommer verkligen forekomma i ens minne av Australiens speciella natur.

Innan vi riktigt var framme vid det som kallas for The Glasshouse mountains sa stannade vi for en fika till i Maleny, som skulle vara en lite yngre och hippare stad. Och visst var det hippt, med betoning pa hipp-ie. Det var Raveflaggor, handgjorde tvalar och ortmediciner till hoger och sa ett par bongotrummor till vanster.

Pa cafeet vi valde sa mottes vi aven av ett par riktigt feta och oradda odlor. Det var haftigt. Undra om de var sa tjock-sloa for att snor at sig av bakelserna?

Na, sen drog vi vidare och tillslut fick vi se de toppiga gamla vulkanbergen som formar sjalva samlingsnamnet the Glass house mountain. Har har vi Henrik och tva foredetta vulkaner som passande nog kallas for the twins.

Men vanta nu, det blev ju morkt innan dess. Vi checkade ju in pa en campingplats i Landsborough forst, dar vi spenderade natten pa lyxost vis med tillgang till varmvatten, vattenkokare samt tv. Men aven en miljard olika faglar som traskade runt pa det hemtrevliga omradet. Allt detta med att det overallt traskar eller flyger runt clownfargade helt oradda faglar roar oss som ni forstar mycket alltjamnt utom pa morgonkvisten. Ni skulle bara veta vilken faslig symfoni de kan stamma upp i...

Och hoga trad attackerade av konstig kaktusliknande vaxt.

Det enda som lindrar kliandet fran allehanda insektsbett.

Grannarna hade till och med talt for sin hund.

En annan kvall, ett annat camp. Och sa far ni ju se var hyrbil med. Gillar att vi fick en vinrod och inte en vit. Nastan alla bilar ar vita har. Verkar vara poppisfargen.

O sa skall man utfora kvallshygienen:



Morgonstund har guld i mun.

Nasta morgon, madde Josefin lite battre och vagade sig pa att kora lite bil hon med.

Har besoker vi Inala kopcenter, och imponeras av deras falafelpasar. Har har Malmo nagot att lara. En pase som haller falafeln varm, tank va!

I Tamborine motte vi en gigantisk tomte.

Och sedan nar vi korde nerat mot Lamington nationalpark, och sedermera Springbook, myntade vi sa ordet trolldal. Det var liksom onaturligt magiskt vackra perfekta dalgangar och frodiga berg, allt kryddat med feta lamm och hunriga kossor. Tyvarr var allt detta sa fruktansvart svart att fanga pa bild. Kanske har aven detta nagot med att det just var trolldalar det handlade om?

Trolldalsriket som da framst ligger mellan Beechmont och Birra Burra, i all sin frojd och harlighet, finns alltsa ej pa film. Ni maste aka hit for att uppleva den.

Men har har vi istallet lite bilder fran var vandring i en liten djungel man fann i Birra Burra. Eller liten och liten forresten, det ror sig faktiskt om Australiens storsta area med regnskog. Sa egentligen ar den ratt stor, bara det att vi endast tog en kortare promenad i den.

Roligt med snurriga grenar..

Och snariga harvor.

Farger och form. Ideligen sa mycket Farger och form.

Och sa en liten film med:



Sedan, tog vi da en snabbis ner Till Springbook oxa. Har presenterar vi annu ett vattenfall till var stora samling.

Och nu maste vi nog snabba pa har. Har ar vi pa vag ned mot guldkusten. Det ni ser ar Surfers Paradise.

Sov gjorde vi sedan i Burleigh Heads. Och dar mottes vi av riktig charterturism samt glittrande granar.